Sabina

Nyss tänkte jag på en sak som jag känner att jag måste skriva om den här söta inlägget som jag egentligen har tänkt på hela tiden men har inte haft tid att skriva om det så jag får passa på att göra det nu innan en ny vecka börjar.

I måndags (23/6) när jag var ledig, hälsade jag på sötnosar Miranda och Viktor. Sist jag var hos de, var förra veckan så två gånger på en vecka har man hälsat på de och det är inte ofta jag hälsar på de. Även om jag inte hälsar på de ofta, tänker jag på Miranda och Viktor hela tiden men också saknar man de söta barnen. Jag har alltid trevligt hos de varje gång jag är där.
Viktor bara växer och växer varje gång jag hälsar på de. Han är för söt, det går inte beskriva hur söt han är. Varje gång jag ler mot honom, ler han alltid tillbaka och det gör mig glad : ) Nu vågar jag bära honom mycket för i början vågade jag inte speciellt första gången när jag träffade honom så vågade jag inte bära för han var så liten. Andra gången besöket vågade jag. Förra veckan när jag var där, somnade han i min famn för han var så trött den lillen. Jag bar säkert honom i 3o minuter då när Miranda åt sin middag. Lilla Miranda, hon är också söt så det går inte heller beskriva hur söt hon är. Hon är smart, en smart unge som vet vad hon ska säga. Hon gör mig glad.

I måndags när jag var hos de, sprang jag och Miranda i lägenheten för vi skulle jaga varandra. Jag vet inte hur länge vi höll på med men vi hade roligt för vi båda skrattade. Man har även läst böcker för henne. Tre böcker läste man. Gissa om jag inte blev torr i halsen för det blev jag. Hon är väldigt lugn när man läser böcker för henne för när jag jobbade som timvikarie inom förskolor, fanns det barn som inte kunde lyssna på berättelse utan de pratade och jag blev väldigt störd på det för jag kunde inte få barnen att lyssna. Men Miranda är duktig på att lyssna när man läser böcker för henne för de gånger som jag har läst för henne, har hon varit duktig på att lyssna :) Vad har vi gjort mer?

Vi åkte skateboard, hon och jag för vi följde med Johannes och morbror till källaren för de skulle hämta spjällsängen så åkte jag och Miranda skateboard. Hon satt på skateboard och jag knuffade lite till henne och hon tyckte att det var roligt. Sen har vi snurrat i hennes rum och sedan skulle man falla på sängen. Jag blev lite yr för jag klarar inte av snurr men Miranda tyckte att det var roligt.

När vi skulle fika, sa Vivvi att hon skulle ställa fram bullarna på bordet. Och Miranda undrade var bullarna var och att hon ville ha en. Jag och Vivvi pratade.
Miranda: Min mamma har också såna.
Jag tittade på Miranda som satt på golvet i köket. Gissa vad hon gjorde? Hon rotade i min väska.

Vivvi: Vad är det jag har?
Jag: Hårspännen.

Jag visade för henne
Vivvi: Är det dina?
Jag: Ja. De låg i min väska
Vivvi: Miranda, vad gör du?
Miranda: Jag rotar i Sabinas väska.
Vivvi: Varför?

Miranda: Jag letar efter bullar. Jag hittar inte de.
Både jag och Vivvi skrattade. Härlig unge :)

Sen blev det fika för oss och det var gott. När Miranda åt en halv bulle, åt hon som ett liten söt monster för hon tryckte bullen mot munnen. Synd att jag inte hann ta kort på Miranda då när hon åt en bulle men andra bilder blev det men inga på Viktor men nästa gång ska det också bli bilder på Viktor : )
Och just det... När vi fikade sa Miranda: Jag är så fin idag.
Vi sa till henne att hon är alltid fin.
Lilla Miranda, du är alltid fin men också är du alltid söt!

Jag: Lilla Miranda.

Miranda: Nej, lilla Sabina.
Jag: Nej, lilla Miranda.
Miranda: Lilla Sabina. Du är liten.

Jag tror att Viktor kommer bli en fotbollspelare för han har otroliga starka ben för han sparkade mot min mage men samt mot mitt bröst och det gjorde ont. Vilka starka ben han har. Jag sa till Viktor att han kommer bli en fotbollspelare och att jag och han ska spela fotboll för det tänker vi göra, det har jag bestämt mig.

Det var en trevlig måndag eftermiddag jag hade hos Miranda och Viktor.
Jag älskar de här barnen <3

En söt bild bjuder jag på: Mirandas och mina fötter :)

Ibland undrar jag hur ofta jag tänker på mitt jobb. Jag antar att jag tänker på mitt jobb varje dag och det är nog inte normalt att jag gör det för inte ska jag tänka på mitt jobb varje dag. Oavsett om jag jobbar eller inte, tänker jag på mitt jobb och det finns många anledningar till varför jag tänker på mitt jobb. När jag tänker på mitt jobb, tänker jag på positiva tankar för de tankar gör mig glad. Jag blir glad men också mår jag bra av när jag tänker på positiva tankar som är kopplad till jobbet :)

När jag tänker på mitt jobb tänker jag på att jag är tacksam att jag har ett jobb som jag trivs bra på. När jag tänker på mitt jobb tänker jag på att jag är tacksam att jag har ett jobb som får mig att må bra. När jag tänker på mitt jobb tänker jag på att jag är tacksam att jag valde att jobba på Biltema istället för att fortsätta att jobba som timvikarie inom barnomsorg.

När jag tänker på mitt jobb tänker jag på att jag är tacksam att jag har ett jobb som får mig att se fram emot att jobba på Biltema. När jag tänker på mitt jobb, vill jag oftast jobba när jag är ledig och ni måste nog tycka att jag inte är klok som hellre vill jobba än att vara ledig, och så har jag tyckt i år eftersom jag blir glad av att komma till mitt jobb. Jag ser fram emot att plocka upp varor och göra det fint i butiken för jag vill att det ska vara fint i butiken.
 Kort mening: Helt enkelt, jag ser fram emot att jobba på Biltema :)

Nästa månad har jag jobbat i sju månader och jag kan inte fatta att jag har jobbat i sju månader på Biltema för ibland känns det som om jag har börjat jobba där för någon månad sedan. Jag minns fortfarande min första dag när jag skulle kassaträna. Jag var nervös men framför allt var jag orolig hur detta skulle gå. Tänk om jag skulle göra fel många gånger? Tänk om jag inte kommer att göra på grund av min hörselskadad. Tänk om jag misslyckas. Det var mina negativa tankar men jag kämpade för varje gång jag jobbade där ville jag fortsätta att jobba här så jag gav inte upp för jag ville inte ens ge upp. Jag hade min motivation att kämpa. Jag hade min motivation att stanna kvar här för det här vad jag ville göra för jag tror att jag aldrig har kämpat så här hårt som jag gjorde när jag jobbade som timvikarie inom barnomsorg. Innerst i mitt hjärta vill jag fortsätta att jobba på Biltema även om det kan vara stressigt för mig men jag ger inte upp. Ge upp eller kämpa? Jag väljer att kämpa!
Sedan jag började jobba på Biltema, inser jag själv att jag visar mitt engagemang på jobbet. Jag måste nog vara ärlig mot mig själv att jag är stolt över mig själv som kämpar bra på Biltema. Jag kanske är medveten om att jag är duktig på jobbet men oftast vill jag inte inse det själv för det är något som jag låser mig vid tanken. Jag borde bli bättre på det här, att bli snällare mot mig själv istället att vara hård mot mig själv för det är något som jag har gjort i många år. Man har hört från vissa på jobbet att jag är duktig och det värmer mitt hjärta samt att jag blir glad när jag får höra det. De har sett att jag visar mitt engagemang på jobbet och jag tänker fortsätta med engagemangen.

När jag tänker på mitt jobb, är jag väldigt tacksam att min personalchef A gav mig en chans för hon kunde ha sagt nej till min mamma när hon frågade henne om jag kunde jobba som extra personal om de behövde extra personal på Biltema. Hon gav mig en chans, och det betyder mycket för mig. När jag tänker på det här, blir jag glad. Jag blir glad av att personalchefen A gav mig en chans. När jag tänker på det här, hela situationen värmer mitt hjärta. När jag tänker på det här, är jag otroligt glad att jag har det här jobbet för utan Biltema skulle jag nog må sämre om jag fortsatte att jobba som timvikarie inom barnomsorg. Och det känns som om personalchefen A har räddat mig. Samtidigt är jag glad att min söta mamma tänkte på mig och frågade personalchefen A om de behövde extra personal.  Varje dag är jag tacksam för det här jobbet!

Ibland undrar jag hur jag ska tala om det här för personalchefen A hur mycket jag är tacksam för det här jobbet som jag har samt att det betyder mycket för mig att jag får jobba där. Några gånger har jag talat om det för henne men ibland undrar jag om det verkligen räcker. Jag hoppas att hon är medveten om att jag är tacksam att jag får jobba på Biltema. Även hoppas jag att hon är medveten om att Biltema får mig att må bra för när jag gick på högstadiet, gymnasiet eller jobbade som timvikarie inom barnomsorg, har jag aldrig mått bra som jag gör nu på Biltema.

När jag tänker igenom, finner jag inga ord för jag kan inte förklara hur mycket det här betyder för mig. Jag kan inte förklara hur glad jag är att jag får jobba på Biltema. Jag trodde nog aldrig att jag skulle jobba som extra personal på Biltema men jag hade fel och jag måste vara ärlig att jag är glad att jag tog den här chansen för Biltema räddade mig. Jag har hittat ett jobb som jag trivs bra med, det gjorde jag efter någon månad sedan.

Jag trivs bra på Biltema och det är jag tacksam :)

Och hur roligt får man ha på jobbet? Finns det någon gräns? Har alla roligt på sitt jobb?
För jag måste säga att jag har roligt på mitt jobb för jag både skrattar och ler :)
Varje dag skämtar vi med varandra ; )

Av hela mitt hjärta vill jag tacka personalchefen A!
Hon är en ängel, och hon kommer alltid finnas i mitt hjärta!
Tusen tack!

Jag är inte nog klok som sitter och funderar på om jag ska boka en tid hos en läkare på vårdcentralen för att kolla upp om jag är allergisk mot något. I några veckor har jag haft ont i magen speciellt nu de senaste dagarna vilket det inte har varit kul. Det är inte kul att få ont i magen efter när man har ätit något för så fort jag äter, får jag ont i magen. Min mage känns spänd. Till och med ibland känns det som om man vill spy.

Tidigare hade jag magkatarr, det hade jag väldigt ofta vilket det var jobbigt men som tur, har jag väldigt sällan det så det kan inte vara magkatarr som jag har. Idag var jag på apoteket med min mamma för att kolla om det finns tabletter. Hon på apoteket sa att det kanske kan vara stress. Jag erkänner, jag har känt mig stressad och det har berott på mina kompisar, semester, mina tankar och jobbet.

Jag borde nog boka en tid hos vårdcentralen även om jag inte tycker om att gå dit. Jag tänker inte ringa dit utan jag ska maila till de för det går också bra att skicka ett mail till de för det gjorde jag sist. Sist jag var på vårdcentralen var i april.
Jag få se hur jag mår på jobbet imorgon för jag mådde inte alls bra på jobbet idag så att jag till slut gick hem. Istället för att sluta klockan 19.15 slutade jag 15.45. Lite dåligt samvete fick jag för jag har svårt att tänka på mig i första hand. Personalchefen A sa att det var okej att jag kunde gå hem för hon såg själv att jag inte mådde bra.

Senare på eftermiddag fick jag ett gulligt sms från personalchefen A som värmde mitt hjärta :)

Imorgon på jobbet när jag har lunch, kommer jag bara att äta soppa för jag vågar inte att äta något annat. Jag få se om jag får ont i magen efter när jag har ätit soppa.
Nej, nu ska jag gå och sova för jag börjar bli trött nu för jag måste bli pigg imorgon för jag var jättetrött på jobbet idag. Jag sov inte bra i natt. Jag hade huvudvärk samt ont i magen. Jag måste också bli glad imorgon för jag var inte alls glad idag. Jag var inte mig själv. Jag var nog i min egen värld. Jag var nere vilket jag hatar. Jag hatar att det ska vara så här.

Idag är det är exakt en månad kvar. En månad kvar tills jag har min lilla semester. Mina tre veckor som jag ska tillbringa i Jajce, Bosnien.

Igår morse åkte vi tjejgänget Ronja, Sanna, Tezz samt jag till Liseberg. Vi åkte väldigt tidigt på morgonen för vi ville komma innan klockan 11.00 och vi kom prick klockan 11.00 men det som vi hade lite problem var att hitta en parkering. Det tog en stund innan vi kunde hitta en bra parkering som låg bara fem minuter ifrån Liseberg.

Tezz bestämde sig i sista sekunden för hon var osäker om hon skulle följa med eller inte men till slut bestämde hon sig att hon skulle följa med trots att hon var lite sjuk. Hon sa att hon ångrade sig när hon satte sig i bilen men jag tror att hon inte gjorde det för hon hade roligt på Liseberg. Vi hade väldigt tur med väder för det var väldigt fint väder vi hade i Göteborg, solen sken men framför allt var det varmt. Alla vi tjejer hade fått lite färg på axlarna.

Det var väldigt mycket folk på Liseberg vilket det var lite jobbigt tanken på att varje attraktion var det långa köer så det var inte särskilt roligt men det var bara att stå i kö och vänta. Vi hade roligt. Sanna hade skrattsjuka på grund av en okänd person, det var lite roligt för hon hade inte längre skrattsjuka eftersom den okända personen inte syntes till längre.

Hela eftermiddagen på Liseberg fick jag huvudvärk och jag tror att det berodde på att jag hade åkt Lisebergbanan men också att man inte hade ätit frukost. Attraktionen Kanonen åkte man bara en gång för vi stod där i 30 minuter, det var en lång kö. Kanonen var roligt att åka fast Balder var ännu roligare även om vi åkte en gång den också.  Kållerado och Flumride åkte man också. Alla fyra blev lite blöta speciellt när jag och Tezz tog en sista tur Flumride innan vi skulle åka hem. Tezz satt längst fram för hon hade aldrig suttit längst fram så hon blev blöt. Hennes byxor var blöta. Mina skor blev blöta men tur så hade jag med mig mina extra skor och strumpor för jag visste att mina skor skulle bli blöta. Det är alltid bra att ha extra kläder ifall man blir väldigt blöt om man åker Kållerado eller Flumride. Radiobilarna åkte vi också, det var roligt att köra på de. Man har även tagit kort när man har åkt på vissa attraktioner. Man har fått roliga kort på Sanna, Ronja och Tezz som jag kommer att lägga upp sen på bildddagboken.

Vi gick även in i kristallsalongen för det var väldigt kul att se oss själva i speglar för vi skrattade åt oss.

Vi käkade på Burger King, det var inte roligt att vänta länge för de var sega men mätt blev man. Alla var nog lite trötta speciellt Tezz och Sanna för de ville att jag och Ronja skulle hämta två stycken rullstol åt de så att vi kunde köra de lite runt för de orkade inte gå. Tezz var modig som gav en chans att åka Balder för hon var nervös och undrade vad hon höll på med. Hon höll i mina ena hand för hon var lite rädd samt nervös men hon tyckte att det var roligt att åka Balder. När hon och jag åkte Lisebergbanan två gånger innan vi skulle hem, tyckte hon att det inte var roligt med Lisebergbanan eftersom den inte var roligt längre för hon tyckte att Balder var roligaste.

Vi var där tills nöjesparken skulle stänga vid 23.00 tiden för då var det dags för oss att åka tillbaka till Örebro. Trötta var vi alla men vi fyra hade trevligt tillsammans :) Jag hade både trevligt och roligt med tjejgänget och hoppas på att vi får göra det här igen.
Tack tjejer för ni gjorde den lilla resan minnesvärd!