Miranda och Viktor :)
I onsdags eftermiddag hälsade jag på Miranda och Viktor efter några veckor. Det var trevligt, som alltid : ) Det är alltid trevligt att träffa barnen samt deras föräldrar. Den lilla Viktor bara växer och växer för han har växt sist jag var där. Han är söt, söt som socker som vi säger på bosniska. Hans leende är söt, det går inte beskriva hans leende. Och lilla Miranda är alltid söt, skiner som en solstråle när man ser henne. Hennes stora blåa ögon, de är fina.
Innan vi lekte, fikade vi och lilla Miranda var arg. Hon var inte bara arg när vi skulle fika utan även var hon arg när hon skulle äta middag. Jag har sett henne arg några gånger men aldrig som hon var i onsdags. Hon är söt när hon är arg.
Vi lekte, det var roligt tyckte jag. Både hon och jag har skrattat. En sak som är rolig är när hon skriker mitt namn högt för ibland vill jag inte reagera på skoj skull.
Då måste hon skrika: SABINA. Den tjejen gör mig glad :)
För första gången bar jag Viktor, och lite nervös var man för jag var rädd att han skulle börja gråta men det gjorde han inte utan han var tyst men också log han mot mig. Hans lilla leende gjorde mig glad. Senare på eftermiddag innan Miranda skulle äta, började Viktor skrika så jag och Miranda gick till Viktor. Och pappan ville att jag skulle hålla i honom.
Jag: Nej, han kommer att gråta.
Pappan: Nej, han vill att någon ska hålla i honom. Du får hålla i honom.
Jag: Nej, du får ta honom.
Pappan tog upp Viktor och gav mig så han blev tyst. Han skrek inte. Medan Miranda åt sin mat höll jag i Viktor och pratade med honom. När jag skulle sitta mig i köket började Viktor skrika så jag bad Vivvi ta honom.
Miranda undrade också om hon var sötnos för jag sa till Viktor sötnos. Lilla tösen sa sötnos och pussade sin lillebror. Både jag och Vivvi sa till Miranda att hon också är sötnos.
Jag sa till Miranda att både hon och Viktor är sötnosar :)
