Sabina

Häromdan tänkte jag på Mirandas födelsedag när jag var hemma hos henne när hon fyllde tre år i augusti. Hela tiden har jag velat att skriva om den här lilla söta historia som handlar om hennes kommentar men jag har alltid skjutit upp men nu får jag passa på att skriva denna historia nu när man är ledig i några timmar innan jag ska börja jobba. Jag börjar inte jobba förrän klockan 14.30-19.15 så det är inte många timmar jag jobbar idag.

Jag var hemma hos Miranda när hon fyllde tre år i augusti. Hon hade Pippi-kläder på sig. Hon var jättesöt när hon klädde ut sig till Pippi. När en del gäster hade kommit och hon öppnade sina presenter. Det var många presenter hon fick. Hon fick mer presenter än vad jag fick när jag var liten. En av de fick hon en flaska, såpbubblor som hon gärna ville testa. Jag och Miranda gick till balkongen och testade. Hon tyckte att det var roligt med såpbubblor så det var härligt att se henne glad. Hon lyste som en liten stjärna. Vi två var en lång stund på balkongen vilket det var roligt. Vi skrattade : ) Hon satt sig en liten stund och fixade sin Pippi-strumpa. Plötsligt såg jag att hon kissade på sig. Miranda satt kvar för hon ville inte stå upp. Jag tyckte synd om henne för det här var andra gången hon kissade på sig när jag var där. Jag sa till Vivvi att Miranda hade kissat på sig. Vivvi kom fram och tog med Miranda till toaletten.

Vivvi: " Det är andra gången hon kissar på sig när du är här. "
Jag sa förlåt men samtidigt tog jag kommentaren som positivt eftersom jag visste vad hon menade. När en unge har roligt med en person, glömmer ungen att gå på toa. Det var det som hände med Miranda. Hon hade roligt att hon glömde bort att hon måste gå på toa och kissa.

När Miranda var på toaletten sa hon något roligt som vi andra skrattade. Jag kommer aldrig att glömma bort det hon sa.

Miranda: Pippi brukar väl inte kissa på sig?!
Hon började nästan gråta.
Jag: Det gör inget om du kissade på dig, det är inte farligt.

Sedan fortsatte vi leka som vanligt.

Vilken härlig unge :)
<3

Söt historia?

Hela dagen har jag mått bra idag, och det beror på insatsen som jag gjorde men också på grund av ängel skrattis som fick mig att le. Jag har inte bara mått bra utan jag har även känt en annan känsla som jag inte får uppleva ofta utan det är väldigt sällan men idag kom den känslan... Hela dagen har jag varit stolt över mig själv för den superduper bra insatsen som jag gjorde på förmiddag idag vilket det kändes bra. Det är andra gången på nästan på en månad jag upplevde den här känslan, att man är stolt över sig själv.

Som vanligt gick det bra på jobbet även om jag inte jobbade många timmar. Jag har stått i kassan ganska mycket men det var inte så farligt för jag går inte runt och klagar på att jag sitter mycket i kassan. När jag kom till jobbet, såg jag att jag inte bara skulle ha kassa 1 utan även en annan skulle också ha kassa 1 så jag frågade personalchefen hur vi skulle göra eftersom vi båda inte kan stå samtidigt i kassan. Hon frågade mig om jag ville stå i Förbutiken eller i kassan för hon lät mig bestämma den här gången. Jag sa att jag ville stå i kassan och mitt ansikte lyste upp. Hon skrattade för hon vet om att jag inte tycker om att stå i Förbutiken.

Efter jobbet cyklade jag hem och bytte hem. Jag väntade på min syster som skulle hämta mig så att vi kunde åka hem till henne trots att jag kunde cykla hem till henne och hennes kille men hon ville inte att jag skulle cykla på kvällen. Hemma hos de åt vi snacks och spelade olika spel så det var roligt. Det var trevligt.
Och nu ska man gå och sova.

Vad sägs om min nya bloggdesign?
Som sagt har man ny bloggdesign som jag är jättenöjd med. Ett stort tack till http://evlajndesign.blogg.se/ som ville göra min design. Hon har gjort ett fint arbete! Tusen tack! :)

Idag mår jag lite bättre än vad jag gjorde igår. Igår var jag hängig på jobbet för jag hade en jobbig huvudvärk som inte ville släppa. Huvudvärken ledde till att jag fick också ont i nacke/axlarna. Jag kände att jag inte hade ork att jobba igår så jag frågade personalchefen om jag inte fick gå hem, och det fick jag. Jag jobbade fram till 14.15 istället för 19.15 så jag har förlorat en del timmar igår men inte ska jag behöva plåga mig själv att jobba om jag inte mår bra. Igår när jag kom hem, tog jag alvedon och voltaren samtidigt och sen sov jag i i två timmar vilket jag inte skulle ha gjort för jag hade svårt att sova i natt. Jag tror inte att jag fick tillräckligt med sömn. Även om jag inte fick tillräckligt med sömn är jag lite pigg. Oftast är jag pigg när jag inte får tillräckligt med sömn. Det är lite konstigt för jag borde vara trött men det är inte jag fast igår på jobbet var jag trött, att jag ville bara sova.

Idag börjar jag inte jobba förrän klockan 14.30 så man har lite aktiviteter att göra på stan på förmiddag. Sen hem och äta. Sen iväg och jobba fram till 19.15. I helgen är jag ledig vilket det blir skönt för nästa vecka blir jag en arbetsnarkoman på grund av mina sena arbetstider men det blir härligt med lön som kommer nästa månad för den här månaden har jag jobbat mer än vad jag gjorde förra månaden, augusti. Imorgon eller på söndag ska jag och min mamma göra rent alla fönster i lägenheten för snart är det högtiden för oss bosnier och huset måste bli rent innan det är högtid. Annars ska jag inte göra mycket speciellt i helgen förutom att jag borde träffa en del kompisar och umgås lite så att jag inte stänger in mig själv i lägenheten för det är vad jag gör nu för tiden vilket det inte är bra.

Igår fick jag ett brev från min kusin som bor i Österrike. Hon skickade bilder på mina söta sysslingar, Lejla och Eldar. Lejla har växt. Och man kan inte tro att hon blir sex år i år för hon ser äldre ut tanken på hennes längd. Jag får hoppas på att hon inte blir lika lång som sin pappa eftersom pappan är jättelång. Jag får hoppas på att hon blir lika lång som sin mamma. Och så söt Lejla är. Min lilla söta syssling! Hennes lillebror, gud vad söt han är. Han är lik sin pappa. Båda barnen är söta. Och jag älskar de lika mycket. Nu när jag tänker på de, vill jag gärna träffa de. Jag älskar mina söta sysslingar, och det kommer jag alltid att göra <3

Det märks nu att hösten har kommit för varje morgon är det kallt men också blåsigt vilket det gör att det är ibland svårt att cykla för man får motvind. Löven faller från träd till träd för på min gård där jag bor med familjen, har redan löven fallit ner på marken vilket jag tycker är fint. Det är löven som är tecken på hösten.

Det är min sjunde  vecka som jag är här i Örebro för sju veckor sedan kom jag hem från semester. Jag tillbringade mina tre veckor semester i kära hemlandet Bosnien. Tiden har gått fort sedan jag kom hem från Bosnien. Jag kan inte beskriva hur fort det går vilket är ganska läskigt. Ibland känns det som om tiden går fortare här i Sverige än i Bosnien men samtidigt inte. När jag är i Bosnien på sommaren kan jag också tycka att det har gått fort, att det inte känns som om jag har varit där i några veckor utan det känns som om jag har kommit nyligen till Bosnien. Det är alltid så jag känner när jag är i Bosnien. Hur min semester i Bosnien har varit, har det varit helt okej. Inte världens bästa semester men det viktigaste var att jag skulle koppla av på min semester. Koppla bort från mina negativa tankar vilket jag lyckades med en del. Jag kunde slappna av. Jag behövde inte tänka på stressen som jag upplevde på jobbet innan semestern. Till och med hade inte jag huvudvärk så ofta som jag brukade ha i Sverige. Jag kanske hade max tre gånger huvudvärk för här i Sverige hade jag huvudvärk varje dag vilket det ledde att jag åt tabletter varje dag. Flera tabletter om dagen åt jag innan jag åkte till Bosnien. När jag var i Bosnien njöt jag av den härliga naturen som jag saknade för jag älskar naturen i Bosnien för naturen är speciell där. Det är mycket berg. Jag kände också att jag kunde andas, som om jag var mer levande än här i Sverige för här i Sverige kvävs jag.

Så har jag alltid tyckt de senaste åren.

När jag var i Bosnien har jag träffat en del släktingar vilket det var kul. Det är alltid roligt att träffa släktingar speciellt vissa. Jag har badat och solat. Väder har inte varit toppen speciellt de två sista veckorna för då var det molnigt speciellt den sista vecka för då regnade det varje dag. Det var också kallt att man behövde en vinter jacka.
Jag, mina föräldrar och min morbrors flickvän åkte till vackra staden Mostar. Det är en otroligt fin stad som jag inte kan beskriva. Många turister åker dit. Jag har även varit i huvudstaden Sarajevo för att kolla på min favorit artist Dino Merlins konsert. Hans konsert var väldigt bra. Det var många människor som kom dit. Jag minns inte hur många som kom men det var väl över 20 000 människor som var på hans konsert. När man var där, tänkte jag på min första kompis Jasmina. Vi lekte alltid tillsammans. Vi hade nog en tajt vänskap. Den kvällen insåg jag hur mycket jag saknar henne. Fortfarande idag saknar jag henne, och önskar att jag hade hennes vänskap och henne i mitt liv. Jag önskar att hon bodde här i Sverige för jag tror att vi skulle ha haft en bra vänskap. Jag hoppas hon har det bra i Bosnien. Jag vet inte hur ofta jag tänker på henne men jag tror att jag tänker på henne varje dag. Ibland undrar jag hur kan man sakna en person som man inte har träffat på jätte länge?

Nog om min semester...

Idag är jag ledig och börjar inte jobba förrän på onsdag vilket det innebär att jag är ledig i fem dagar. Nu för tiden jobbar jag inte lika mycket som jag gjorde innan jag hade min semester. Jag jobbar tre eller fyra gånger i veckan så det är inte mycket. Bättre det än ingenting tänker jag. Det kanske är skönt att jag jobbar lite lugnare i början tanken på att jag jobbade väldigt mycket innan semestern. Jag har varit stressad, var helt slut när jag kom hem samt har jag också haft jobbiga huvudvärkar. I några månader åt jag en massa huvudvärkstabletter. Jag kunde äta från två till fyra huvudvärkstabletter om dagen.
Samtidigt tänker jag att jag vill jobba mycket men ändå inte. Det får duga med tre eller fyra gånger i veckan.

Hur det går på jobbet, går det helt okej. Jag gillar inte den nya schema som de har ändrat. Det vill säga: Halva tiden i Förbutiken ( Lilla Butiken ) och halva tiden i kassan. Det schemat gäller bara om man sitter i kassa 1 och 2. Jag tycker inte om att stå i Förbutiken för jag trivs inte bra att stå där. Jag trivs bättre på golvet för då kan jag fylla på varor och göra det fint.
I onsdags var både jag och personalchefen lite busiga. Jag satt i kassa 4 och hon satt i kassa 1.

När det ringde sa jag till en arbetskollega att jag kunde gå och sätta mig innan personalchefen skulle sätta sig. Precis när jag öppnade dörren, sa personalchefen att hon skulle gå sätta och sätta sig, och letade efter nycklar. Jag lät henne gå. Nästa gång ska jag hinna tänkte jag. Jag lyckades. Efter en liten stund ringde det igen, jag gick fort till min kassa och öppnade. Jag hann före personalchefen tänkte jag. Jag vände bort mig och personalchefen log. Hon gick fram till mig och sa att jag var busig.

Ibland är hon och jag lite busiga mot varandra ;)

Huvudvärken har kommit tillbaka vilket det är jobbigt. När jag har huvudvärk, blir det tryck i huvudet samt att jag ibland får ont i mina öron. Jag vill bara stänga av mina hörapparater men det kan jag inte göra för då hör inte jag vad kunderna säger. Nu har jag börjat ta med mina egna huvudvärkstabletter hemifrån till jobbet för att jag inte ska gå in till kontoret och ta därifrån på grund av personalchefen.
Att jag får huvudvärk är på grund av den dåliga ventilationen, bandet som låter hemskt och ljudet i affären, det låter högt för mig. Det är extremt jobbigt att det ska vara så här.
Ibland tänker jag: Det är inte lätt att vara hörselskadad. Till och med kan jag hata att jag är hörselskadad. Det erkänner jag.

Nu ska jag inte skriva mer för jag borde klä på mig och gå på stan.

Det finns dagar då jag vill fly som jag känner nu ikväll, som jag egentligen har känt mig de senaste dagarna. Jag vill fly från mina problem som får mig att vara ledsen, men också får det mig att känna nere. Jag vill fly från mina tankar och känslor som jag upplever varje dag. Men jag vet att fly från sina egna problem är inte det bästa lösning för man upplever olika känslor varje dag som alltid kommer att följa med. Det är så jag upplever... Mina tankar och känslor följer med mig vart än jag är. 
 

När man tänker för mycket så känner man sig nere, det är då man fly för det är vad jag vill. Jag vill fly från mina problem.