Danas sam OK

Kanske det är dags för mig att uppdatera lite här på bloggen för det var ett tag sen jag skrev om vad som har hänt i mitt liv eller vad som händer i mitt liv. Det händer inte så mycket speciellt i mitt liv.


Jag tog 1 ½ timmes promenad i det fina vädret. Jag ska nog promenera imorgon efter jobbet om jag nu orkar. Beror på om det blir mycket på jobbet imorgon. Jag känner mig duktig som promenerar mycket för nu för tiden promenerar jag ganska mycket, och det är underbart. Under promenaden trodde jag att jag skulle lyckas att rensa bort mina tankar men det gjorde jag inte för jag tänkte på en del saker. Jag vet inte riktigt vad jag mest tänkte på. Bosnien? Onsdag? Framtiden? Vända stolen? Människor?

Ibland undrar jag hur orkar jag tänka så mycket som jag gör.


På min lediga dag idag, har jag inte gjort mycket speciellt. Jag har städat, kollat på TV och kollat på kurser på nätet vilket det inte har varit lätt. Och det är inte lätt. Jag vet att jag vill plugga. Jag vill gärna plugga men jag har vissa punkter som hindrar mig vilket det är jobbigt. Jag låter dessa punkter vinna över mig vilket jag inte borde göra. Det här påverkar mig starkt vilket det får mig att må dåligt. Inte ska jag ta upp om det här på bloggen för det hjälper inte. Det får jag hålla för mig själv.


Imorgon och på söndag kommer jag att jobba, så får vi se om det blir mycket i helgen för den här veckan har det varit mycket på jobbet. Jag har jobbat sedan i söndags så det har varit fullt fart på jobbet. Det har inte bara varit fullt fart på jobbet utan har också haft huvudvärk i tre dagar i sträck vilket det har varit jobbigt. När jag får huvudvärk på jobbet, tappar jag ibland koncentrationen vilket det inte är bra. Också har jag varit stressad på jobbet vilket det inte eller är bra. Jag får inte stressa mig på jobbet för jag vill inte att det ska bli som det vara förra året. I några månader var jag stressad varje gång jag jobbat. Det var så innan semestern. Jag får lära mig att inte stressa på jobbet. Annars går det bra på jobbet.

Jag är glad att jag har ett jobb. Jag är glad att jag inte är arbetslös. Jobbar jag inte på två dagar eller mer, blir jag redan tokig hemma. Jag mår ännu sämre.


Arbetstider... Igår på jobbet fick jag ännu mera arbetstider för jag hade bara fått arbetstider för vecka 17 men fick också arbetstider nästa vecka så det känns bra :) Det känns bra att jag kommer att jobba fyra dagar, inte behöva sitta hemma och ha tråkigt. Eller må ännu sämre. Hur det ser ut nästa vecka kommer jag att jobba måndag, tisdag, torsdag och fredag. Personalchefen hade också skrivit arbetstiden på onsdag men jag kunde inte på eftermiddag för arbetstiden var från klockan 14.00-19.15 så den arbetstiden tackade jag nej. Där förlorar jag mina fem timmar men jag har andra arbetsdagar som väntar på mig så det är bättre det än ingenting. Dessutom får man inte jobba fem dagar i sträck. hade jag inte sagt nej till onsdag, hade jag jobbat sju dagar i sträck vilket man inte får. Jag behöver vara ledig en dag.

Vecka 17 har jag fem arbetsdagar. Det känns bra att jag har fem arbetsdagar. Det blir mer arbetstimmar den här månaden än förra månaden :) Dessutom har vi på jobbet fått lönehöjning. I framöver hoppas jag på att jag får jobba mer för det är vad jag vill. Jag vill jobba mycket innan jag har min semester. Det spelar ingen roll hur jag mår för jag måste men också vill jobba mycket. Jag ska tvinga mig själv. Jag ska plåga mig själv. När jag tänker efter, är jag ganska hård mot mig själv. Det har jag varit sedan högstadiet så jag har svårt att "bryta loss". Jag har svårt att komma ur detta.

Nu när jag tänker på sommarjobbet, får jag prata med personalchefen för jag vill gärna veta hur hon har tänkt. Jag ska fråga henne om jag får jobba hela juni för jag tror inte riktigt att jag ska ta semester i juni tanken på att jag tog semester i juli. Jag kommer säkert att jobba ihjäl mig ;)


Nog om mitt jobb för inte ska jag bara skriva om mitt jobb...

Annars händer det ingenting speciellt. I tisdags fyllde Ronja år så vi firade henne hemma hos Tezz. Vi åt tacos till middag. Det var gott men mätt blev jag. Och jag hade trevligt :)

Jag fick höra att Sanna och Sara ska komma hit till Örebro i slutet av april så det blir roligt om de kommer hit.


Under promenaden tänkte jag på en sak. Igår var den nionde april, och det innebär att söta sysslingen Eldar är nu åtta månader gammal nu. Här går tiden fort för snart är han ett år i augusti. Hans storasyster Lejla är alltid rolig i telefonen när vi familjen pratar med henne. Vi frågar henne alltid hur det är med hennes lillebror.

Hon svarar alltid samma sak: Han bara skriker, gråter och äter. Han är tjock.

Så lilla Eldar är ett litet knubbis.

Ooh, nu saknar jag mina söta sysslingar! Önskar att jag var hos de eller att de var hos mig. Vill bara krama och pussa om dem. Mina älsklingar <3


Och danas sam OK= Idag är jag OK.
En bosnisk låt som jag lyssnade under promenaden.


Nu ska man in i duschen...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0