Miranda.
Drömmen handlade om att jag antingen jobbade eller vikarierade på hennes förskola. Jag var inte på hennes avdelning utan var på småbarns avdelning. Där lekte jag väldigt mycket med barnen. Miranda och barnen från hennes avdelning kom över och lekte. Sen när Miranda och barnen från hennes avdelning skulle gå till deras avdelning, drog Miranda i min tröja för hon ville att jag skulle följa med henne men det kunde jag inte eftersom jag var på småbarns avdelning. Sa till henne att jag inte kunde följa med, men hon var så envis. Hon skrek men framför allt var hon arg och sur på mig. Hon gick. Hon ville inte prata med mig.
I drömmen hade jag så dåligt samvete men också mådde jag dåligt för jag ville att hon skulle må bra och vara glad. Och klart att jag ville vara med henne och leka men det kunde jag inte.
Det handlade min dröm i natt.
Jag träffade sötnosar Miranda och Viktor i torsdags :) Som vanligt, var det alltid trevligt. Båda söta barnen har växt. Det var mycket lek. Miranda har mycket energi inom sig, att hon till slut var svettig. Hennes lugg var svettig. Det är andra gången att hon blir svettig när hon leker mycket med mig. Sist var det på hennes tre års kalas.
Tur att jag också har energi för jag orkar alltid att leka med Miranda :) Jag blir aldrig trött utan tycker att det är kul. Gör det henne glad, blir jag själv glad.
Och Viktor ler ju alltid. Han är som en solstråle som ger oss glädje. Hans skratt och leende smittar. Till och med han lekte kurragömma med oss.
Fick en kram utav Viktor när jag frågade om jag kunde få en kram. Miranda gav mig också en kram när jag frågade om jag kunde få en kram innan jag skulle gå hem.
När jag skulle gå hem, skrek hon: HEJDÅ SABINIS!
Två fina kramar fick man, och två härliga barn!
Mina fina sysslingar <3
Jag kan inte förklara hur mycket jag älskar mina söta sysslingar Lejla och Eldar. Jag kan inte eller förklara hur mycket jag saknar de för nu vill jag vara närheten av dem. Jag vill bara krama om och pussa de. Saknaden är stor!
Och att få höra " jag älskar dig " från min fina prinsessa Lejla... Det har hon sagt flera gånger till mig nu när jag var i Bosnien. Den meningen värmde mitt hjärta. Den meningen betydde mycket för mig även om jag och hon inte bor i samma land. Hon har sagt flera gånger till mig att hon älskar mig, och jag älskar henne. Det har jag sagt till henne. En fin kärlek är det! Syssling-kärlek.
Kan man skriva så?
Min lilla prins Eldar. Han är bara för söt som helt plötsligt blev beroende av min pappa som blir hans gammelmorbror. Den lillen ville bara till min pappa. Den lillen började tycka om min pappa, och det gjorde min pappa också. Människor i Bosnien började tro att det var hans barnbarn ;) Det var för att min pappa tog med honom på promenader.
Puss på mina fina sysslingar!
Kärlek!
Kärlek!
