Sabina

Den här veckan trodde jag att det skulle bli bättre än förra veckan som var en botten vecka men den här veckan har inte alls varit en bra vecka måste jag säga. Allt har varit så jobbigt, att vissa dagar har jag gråtit fast jag inte har velat det. Även om jag har sömnproblem, så har jag haft svårt att sova i två dagar i sträck. Jag låg och vred hela tiden. Det är på grund av mina tankar och människor. Och magproblemet har varit jobbigt i några dagar. Det är på grund av stress men också på grund av människor, att jag får skylla på både stressen och människor. Gör en människa eller några människor mig arg, så tänker jag på den personen eller de personer, att jag till slut får ont i magen vilket det inte är bra. Och det ska bli en förändring här för snart ska jag sätta en gräns för det är vad jag behöver!

Dessutom har jag varit så arg. Arg för allting. Arg på människor. Det är så mycket ilska jag har inom mig som jag måste ta ur mig, och det ska jag göra genom boxningssäcken.

En annan sak som jag har tänkt på ofta, som jag är medveten om men har inte erkänt det för mig själv. Nu ikväll ska jag vara ärlig mot mig själv.

Ska jag vara ärlig, så förtjänar jag INTE det här!!! Det var stora bokstäver med fet stil. Jag upprepar meningen igen: Jag förtjänar INTE det här!!!
Det är för att jag vet att jag har ett stort varmt hjärta som bryr sig om andra människor. Som tänker på människor i första hand, att jag glömmer bort mig själv. Jag har ställt upp för många.
Det sägs, att man ska ge och ta. Det är vad jag har gjort. Jag har gett väldigt mycket, att jag har sällan fått tillbaka. Det gör nog mig inte ledsen. Och jag är inte arg på på det. Och jag ångrar inte att jag har ställt upp för människor/mina kompisar för jag vet hur jag är som en person, men det ska bli en förändring här.
Jag kommer alltid att vara jag, som jag har alltid varit men jag ska bli en starkare människa än vad jag är idag. Jag ska försöka tänka mer på mig själv för det är vad jag behöver. Och jag ska säga ifrån men också ska jag lyssna på mitt hjärta.
Familjen vet vad jag pratar om. Jag vet vad jag pratar om.

Så det är dags att jag börjar sätta en gräns snart...

Innan jag ska sova, så vill jag av hela mitt hjärta tacka min familj som valde Örebro, för att jag ska bo med min egen familj inte på ett elevhem eller fosterfamilj. Igårhar vi bott i Örebro i 16 år. Tusen tack till min rara familj! Kärlek <3

Vill inte bara tacka min familj utan vill också tacka snigel som lät mig att boxa så hårt jag kunde på boxningssäcken när snigeln höll i säcken i torsdags! Det var på grund av ilskan som jag hade inom mig.

Tack till den personen som hade förståelse för min ilska och mina tankar till styrkan/svagheten!