Kladdkaka
Idag har jag jobbat, det har gått helt okej. I början var det mycket folk men senare på eftermiddag var det lugnt. Jag visste inte om jag skulle jobba imorgon eller om jag skulle vara ledig för jag hade inte mitt schema för personalchefen A är sjuk, hon har varit sjuk i några dagar och hon har schema hos sig inte på kontoret. Det var svårt för oss att ta reda på när jag eller någon annan börjar imorgon. En arbetskamrat ringde till personalchefen A idag och frågade om jag skulle jobba imorgon eller vara ledig. Ledig är jag imorgon : ) Det är skönt men fast man hade velat att jobba på förmiddag. Efter en liten stund pratade personalchefen A med mig i telefonen vilket det gick okej för telefoner på jobbet är lite svaga men tur hörde jag henne. Jag fick mina tider för tisdag - fredag.
Personalchefen A: " Du är en pärla ". Det sa hon till mig i telefonen, och det är andra gången hon säger det till mig. Det gick rakt in i mitt hjärta, det värmde mitt hjärta. Såna små ord betyder otroligt mycket för mig även om jag ibland har svårt att ta in mig för jag har stora krav på mig själv. Jag log för mig själv när hon sa så till mig :)
Min kladdkaka är i ugnen, den är snart klar. Jag blev lite sugen på något sött, visste inte om jag ville baka eller köpa chips men samtidigt tänkte jag på min vikt. Kladdkaka blev det till slut, det var ett tag sedan jag bakade kladdkaka. Det brukar jag oftast lyckas bra med. Får se hur den blir ikväll.
Ska sen hoppa in i duschen, äta kladdkaka samt kolla på TV. Sen ska jag skriva ner mina tankar, det får inte jag glömma.
Ibland gör det ont i mitt hjärta att tänka på dig!
Jag tände också två ljus. Jag kan inte ens föreställa mig hur det känns för de anhöriga, dels till Engla och dels till Pernilla. Jag förstår inte sånt här, jag gör verkligen inte det. Och ja, dödsstraff eller åtminstone tortyr.