Sabina

Redan är det fredag för nyss var det måndag. Nu går tiden alldeles för fort. Tiden får sakta ner.

Ett riktigt underbart väder vi har idag :) Nu vill jag ligga på gräset och sola men också vill jag bada. Bada vill jag helst göra i Bosnien eller i Kroatien för känslan där är helt annorlunda om jag skulle jämföra med Sverige. Det är inte alls samma känsla som jag har i Bosnien som jag har här i Sverige.

Och grilla med ett gäng... Det hade varit mysigt men också roligt. Det få bli på valborg när Sara och Sanna kommer. Grilla, dricka, spela kubb och ha trevligt. Jag hoppas att det blir av.

I helgen är jag ledig, och då ska jag ta det lugnt för det behöver jag. Fast personalchefen frågade mig om jag ville jobba imorgon men jag tackade nej för jag har planerat något annat. Och sen behöver jag vara lite ledig tanken på att det har varit mycket den här veckan. Jag har jobbat alla dagar förutom i onsdags för då var jag ledig. En arbetskollega från jobbet hade ringt till mig och frågat mig om jag kunde jobba vilket jag inte kunde göra för att jag hade en tid på vårdcentralen. Lite sur var jag för att personalchefen strök bort mig den dagen på schema vilket det innebar att jag inte alls kunde jobba den dagen för jag hade en tid på vårdcentralen på eftermiddagen. Dessutom ville jag inte stressa mig heller, samt att jag inte får jobba mer än sex dagar för det hade blivit så för mig om jag hade jobbat i onsdags. Men den arbetskollegan tänker inte för hon blir lätt stressad. Hon borde ha väl fattat att jag inte alls kunde jobba den dagen för att personalchefen strök bort mig.

Både idag och igår var det mycket varor vi hade fått på jobbet, att det inte är sant. Både idag och igår var det vagnar överallt, speciellt blir det mycket på lager att det är svårt att komma förbi. Det är tur att det bara personaler som får gå där. Igår och idag jobbade jag till klockan tre på eftermiddag istället för att sluta klockan tolv. Det var mitt eget fel för det var jag som frågade personalchefen om jag behövdes stanna kvar i några timmar, och det behövdes. Jag ville stanna några timmar kvar för annars hade jag inte frågat. Hade det inte vi fått mycket varor igår och idag, hade jag nog slutat klockan tolv. Det är kul att jobba. Och jag är glad att jag har ett jobb, att jag inte är arbetslös! Jag hade blivit tokig om jag hade varit hemma hela tiden, inte jobbat eller studerat. Jag blir tokig när jag är ledig i några dagar i sträck för jag mår ännu sämre.

Den här månaden blir det mera timmar för mig vilket det innebär att jag får mer lön än förra månaden :) Det känns jäkla bra för snart har jag jobbat över 100 timmar. Man kan säga att jag har jobbat heltid den här månaden.

Telefonsamtalet från igår, tror jag att det betydde lite/mycket för personalchefen som jag tog hand om. Jag hade sagt till henne att jag har lagt undan dessa varor åt de här tre kunderna som skulle ha, och att det behövdes ringa till dem. Hon sa att hon kunde ta samtalet. Jag sa att jag kunde ta det. Hon tyckte att det var bra att jag ville göra det. Och det var inte första gången för mig.
Jag ringde till de två olika kunderna och pratade. Efter när jag hade pratat klart, sa personalchefen att hon var väldigt glad över att jag ringde till kunderna. Det sa hon några gånger till mig. Självklart gick det rakt in i mitt hjärta.
Hon frågade också om det var okej att hon tog upp om min hörsel på mötet som vi hade igår morse. Att hon tog upp om det, är för att mina arbetskollegor ska vara medvetna om varför jag inte kan ta hand om telefonerna. Jag sa till henne att det var helt okej. Nema problema :)
Övrigt svarar jag aldrig i telefonerna på jobbet. Vi har telefoner till kassan, bilen, Förbutiken, Återköp och jag tror också till golvet. Telefonerna är väldigt svaga för mig att jag inte hör något. Det går inte att höja volymen för det blir svag ändå. Skulle jag svara i telefonen, skulle jag bli rädd och orolig att jag inte skulle höra allt för det är vad jag har upplevt en gång. Jag var nybörjare. Jag svarade i telefonen i kassan fast man inte skulle göra det. Det visste inte jag. Jag får skylla på arbetskollegan som gav mig telefonen för hon vet om man inte får ha telefonen i kassan. Hon gav den till mig fast jag satt i kassan. Det var hennes fel...
Kunden som jag pratade med, han frågade mig om vi hade bromsbelägg till Volvo. Jag var både nervös och orolig, att jag sa att vi hade det fast jag inte visste om vi hade det. Jag stängde min kassa så fort jag kunde när det hade lugnat ner i min kassa för jag kände att jag var snart på väg att gråta. Och det gjorde jag fast inne på kontoret när personalchefen frågade mig hur det hade gått. Mina tårar bara kom. Sen dess har jag inte svarat i telefonen.

Att ringa från kontoret är det okej för då kan jag höja volymen samt att ändra från M till T på hörapparaterna för då hör jag. Telefonen på kontoret är mycket bättre än telefonerna som vi har i butiken.
Som sagt tror jag att telefonsamtalet betydde lite/mycket för henne. Hon var glad :)

Ikväll är det inflyttningsfest hos Malin så det blir nog trevligt. Hoppas jag blir lite piggare innan festen för lite trött är jag tanken på att jag vaknade 05.50 för jag började jobba halv sju imorse. Stressad var jag men kom i tid. Det var tur. Dessutom har jag ont i ryggen. Inte konstigt för att jag inte böjer rätt om jag ska lyfta upp varor. Varorna är inte bara lätta utan de är också tunga men också kan de vara stora.
Imorgon är det lördag, och då ska jag umgås med Ronja och Ngoc så det blir nog trevligt.
På söndag kanske jag går på stan. En två timmars promenad ska jag ta för det behöver jag. Jag behöver rensa bort mina tankar för det har jag inte gjort den här veckan för att någon promenad har jag inte tagit än. Nu ljuger jag. Jag tog visst en promenad i onsdags eftermiddag när jag promenerade till jobbet för att hålla henne sällskap hem. Jag bör lyckas att rensa bort mina tankar för jag ska fokusera på en sak, och det är min smärta. Varför jag upplever det?

Nu ska jag sitta lite på balkongen och lyssna på mp3.