Sabina

Kanske jag ska först skriva: God morgon.

Jag vaknade innan klockan sex på morgonen för jag kunde inte sova mer för jag sov dåligt i natt.
Jag är inte förvånad över det för jag är van att sova dåligt på nätterna men det är jobbigt att man inte kan sova en bra natt utan att man vrider i sängen och vaknar flera gånger. Nog om min sömn för det ska jag inte skriva om. Sitter på golvet, har min laptop på knä och tittar på tv, Sjunde himlen som jag tittar på.
Det jag ska skriva om är att jag och mina föräldrar åker till Bosnien. Hur vi åker dit, så åker vi med bil i år så vi får köra försiktigt för det är bara pappa som kör. Varken jag eller min mamma har körkort. Jag får nog ta körkort, och det säger jag oftast till mig själv att jag måste skärpa mig men det går inte så bra. Och det är nog på grund av min rädsla, och allt annat som jag inte ska ta upp det här. Jag vill gärna ta körkort. Synd att jag bara ha skjutit på det här för jag skulle ha tagit körkortet för länge sedan men jag mådde inte så bra och sen så var det mycket med vissa personer som gjorde att jag inte orkade ta i körkortet. Men så är det. Min mamma vill inte ta körkort av sin egen orsak så jag förstår ju henne.
Igår undrade min pappa om det verkligen var all våra saker som vi skulle ta med. Jag och mamma sa att egentligen är det bara två resväskor vi har, samt att vi har en väska bara för skor. De andra sakerna är ju till min morfar, morbror, hans tjej, faster och mina två söta sysslingar Lejla och Eldar. Det är tur att vi har takbox för annars hade inte vi haft fått plats i bagaget ;)

På söndag är jag i hemstaden Jajce, så det ska underbart att vara i Jajce för jag har saknat att vara i den staden för det var ju mitt första hem, och kommer alltid att vara mitt första hem. Någon gång nästa vecka antar jag att vi ska besöka lite släktingar så det blir kul för jag blir glad av att få träffa de, och de blir glada när de får träffa mig och familjen. Det glädjer mig. Det värmer mitt hjärta när jag få se deras ansikte. Det här gäller inte för alla släktingar utan bara vissa av de. Och man känner kärleken från de, och man känner också värme från dem. De är inte samma kärlek och samma värme som man upplever i Örebro utan det är helt annorlunda som jag inte kan beskriva.

Det första när vi kommer till jajce, ska vi hälsa på min faster och farfar men ocskå min kusin och hennes två söta barn Lejla och Eldar som bor hos de. Ser fram emot att få träffa Lejla och Eldar för jag har inte träffat Lejla på två år, och Eldar har jag inte träffat än. Han är nog ett litet knubbig men söt är han nog. Hans mamma, det vill säga min kusin har sagt att han liknar mig när jag var liten. Rund i ansiktet :) Lejla har växt, att jag inte vågar gå på stan med henne för mamman sa at hon är över 140 centimeter lång. Lite långt för hennes ålder för hon blir ju sju år i september. Hennes pappa och hennes faster är långa så därför är hon lång. Jag kan tänka mig att hon är söt, och det är hon. Det har hon alltid varit. Jag ska krama om henne hårt. Jag måste ha den största kramen som jag fick för två år sedan när jag och mina föräldrar hämtade henne hos hennes farmor och farfar. När hon såg mig, sprang hon och kramade mig så hårt. Hon ville inte släppa mig. Jag ska inte bara krama henne hårt utan ska pussa många gånger. Lilla Eldar ska få också en massa pussar. Jag kommer säkert träffa de varje dag. Vad kul det ska bli :)

Jag hoppas att det blir fint väder i Jajce vilket vädret har börjat bli bättre nu. Jag har kollat på Jajce´s hemsida och det skulle vara varmt nästa vecka, så jag ska sola och bada varje dag. Det ska bli skönt att få uppleva en bosnisk värme för det är ett äkta värme för ett äkta värme är när man svettas. Jag ser fram emot att få ligga på stranden och sola. Jag ser fram emot att komma till stranden för oftast är det fullt, att ibland är det svårt att hitta en ledig plats men det gäller att man kommer till stranden innan klockan 12 för då kan man hitta. Jag ser fram emot att träffa människor som man känner för alla känner alla i staden Jajce :) Man stannar och säger hej och pratar lite. Man blir bara glad av det. Det är så det ska vara i Örebro men det är inte samma känsla. Jag upplever två olika glädjen.
En glädje i Örebro, den andra glädjen i Bosnien. På café City ska jag dricka min favorit cappuccino som jag bara dricker i Jajce.
Första veckan är lite speciell... Det är då vi människor som vi känner, hälsar på varandra. De två vanligaste frågor vi får: När kom vi hit och hur länge ska vi stanna i Bosnien:
Nästa vecka på torsdag är det bröllop. Det är min morbror och hans tjej som ska gifta sig så det ska bli kul förutom att det blir väldigt varmt den dagen för det skulle bli 37 grader varmt. Jag kommer att svettas i min rosa klänning.
Vi kommer inte bara vara i Bosnien utan förmodligen ska vi också åka till Kroatien i några dagar. Där är ju också varmt så det är en rätt period vi åker för det är då det är varmast. Åker vi till Kroatien, ska jag äta glass varje dag och då äter jag bara för ängel enkeli´s  skull. Synd att det inte går att ta med en låda glass till Sverige från Kroatien för det skulle smälta i bilen. Hade man kunnat göra det, så hade jag tagit med en glass låda till enkeli, och hon skulle nog bli väldigt glad. Jag får skicka ett vykort till henne :) Både från Bosnien och Kroatien.

jag hoppas att det blir fint väder i Jajce, Bosnien så att man kan sola och bada varje dag. Det ska bli skönt att få uppleva äkta värmen. Äkta värme är när man svettas. Jag ser fram emot att få ligga på stranden och sola. Jag ser fram emot att det ska bli fullt på stranden. Jag ser fram emot att hälsa dem som man känner för alla känner alla. Jag ser fram emot att sitta på cafe City och dricka min favorit cappuccino som jag bara dricker i Jajce. Jag ser fram emot att få skaka hand med dem som man känner för det är så det blir med första veckan när man är i Bosnien. Jag ser fram emot fredagar och lördagar för då är det fullt på stan.

Det blir nog en bra semester även om jag är orolig och nervös. Orolig har jag varit sedan i januari av olika anledningar men jag ska nog klara det här även om det kommer bli jobbigt. Det vet jag inom mig. Jag borde inte tänka så utan borde tänka att jag ska ha roligt. Jag kommer nog ha roligt men det är svårt att släppa de tankarna som man har.

Nu ska jag sluta skriva här för jag ska fixa lite saker innan man åker iväg.

Ha det så bra, så uppdaterar jag min blogg när jag kommer tillbaka från Bosnien.
Kram!

Imorgon är det dags att åka ner till underbara landet Bosnien :) I en månad kommer jag att vara i Bosnien så det blir nog underbart. I en månad kommer jag att vara där. Det ska bli skönt att komma bort från Örebro/Sverige för ibland kan det vara jobbigt att vara här, speciellt när det blir FÖR jobbigt för då vill man inte vara här. Det ska bli kul och få träffa en del av mina släktingar, och det är släktingar som jag brukar träffa varje år. Varje sommar har jag åkt ner till Bosnien för att hälsa på en del av mina släktingar. Jag har åkt sedan år 2000, och jag tröttnar inte att vara där utan det är skönt att vara i Bosnien för jag hinner tänka på mig själv för här hinner jag inte tänka så mycket på mig själv utan ska tänka på andra i första hand. I Bosnien ska jag njuta av solen. Jag ska njuta av naturen. Stress ska jag inte behöva uppleva i Bosnien för det räcker att jag upplever stressen här i Örebro. Egentligen vill jag inte uppleva stressen som jag upplever. Jag ska inte tänka på stressen eller på jobbet vilket jag redan har börjat göra. Fast då har jag börjat tänka på inför hösten vilket jag inte ska tänka på nu när jag åker till Bosnien imorgon. Lite svårt att låta bli att tänka på hur det ska bli i höst för det gör mig orolig. Att tänka på det, jag blir stressad av det. Att tänka på det, jag får ont i magen.

Nej, nu ska jag sova för jag behöver sömn. Och jag har huvudvärk fast jag tog en huvudvärkstablett för en liten stund. Och nu har jag ont i magen...  Nu skulle jag verkligen behöva dricka varmt te för det bruka lugna ner min mage när jag tänker för mycket.

Jag uppdaterar imorgon, innan jag åker.
God natt!

Jag vet att jag skrev på förra inlägget, att jag ska sova men ska bara skriva ett inlägg till.
På fredag åker jag och mina föräldrar till Bosnien medan min syster åker med sin sambo och hans föräldrar. Jag ser fram emot att komma till Bosnien och få träffa mina släktingar. Inte träffar jag alla mina släktingar utan bara en del av dem. Det är de släktingar som jag har träffat sedan nio år sedan.
Det ska bli kul och få träffa de.

I en månad kommer jag att vara i Bosnien vilket det kommer nog bli underbart. Bara det blir fint väder, så att man kan sola och bada varje dag. Och att få vara med mina söta och bästa sysslingar Lejla och Eldar... Det kommer bli helt underbart för jag har saknat de men också tänkt mycket på de.
På söndag väntar min tunna favoritpizza som min morbror ska göra för jag bad honom att göra hans goda pizza som jag tycker om. Efter min mammas pizza, så kommer min morbrors pizza för hans pizza är tunn och knaprigt.

På söndag är jag i vackra staden Jajce :)

I fem timmar har det varit fullt fart med olika lekar som jag och Miranda har lekt med. Jag lekte inte så mycket med Viktor men har varit med honom en liten stund. Jag trodde att han skulle vara blyg men det var han inte :) Som tur så hade Vivvi sällskap utav Ngoc för Ngoc följde med mig till familjen för hon ville också hälsa på de. Jag hann inte prata så mycket med Vivvi heller vilket jag inte gör för Miranda vill alltid leka med mig. Det ska alltid vara hon och jag ;)
Vi har varit ute och blåst såpbubblor vilket det har varit roligt :) Viktor jagade efter bubblorna och försökte fånga bubblorna med ansiktet. Sen så har jag och Miranda jagat varandra, lekt kurragömma, kastat den mjuka bollen på varandra, speciellt hon. Hon träffade min mage och ansiktet hela tiden vilket det gjorde att hon började skratta varje gång hon träffade mig. Hon skrattade väldigt högt. Sen så har vi varit i Pippihuset och lekt med dockorna. Har läst lite böcker för henne. Sen så har vi gömt dockorna. Så det har varit fullt fart. Märkte att det inte var igår man lekte med henne utan sist jag lekte så här mycket med henne var i början av maj. Den tjejen har mycket energi inom sig.

Barnen har växt. De är så söta, att jag inte kan beskriva. Att se deras söta ansikte gör mig glad.
Viktor har alltid ett leende på sina läppar vilket det gör att jag blir glad när jag får se hans stora smile. Lilla busfrö för det är han. Han är också en liten söt solstjärna. Hela hans ansikte lyser.
Och lilla Miranda. Hon är en riktig stor flicka som ska ha nagellack. Hon är en liten prinsessa.

Fick en kram utav Miranda när jag frågade henne om jag fick en kram innan jag skulle gå hem. Fick den varma kramen :) Även fick jag en kram utav busfrö Viktor vilket jag inte trodde att jag skulle få. En liten söt kram fick jag.
Vivvi berättade för mig att Miranda hade frågat Vivvi när jag skulle komma, och Vivvi svarade att jag skulle komma efter lunch. Miranda frågade varför jag skulle komma efter lunch. Det är inte första gången för mig att jag få höra att Miranda frågar efter mig när jag ska komma. Söt hon är. Det bara värmer mitt hjärta när jag tänker på det.

Min packning... Hur det går med det, så går det nog bra för det är inte mycket kläder jag har kvar som jag behöver packa i resväskan. Ska fortsätta packa imorgon fast det blir nog inte förrän imorgon kväll tanken på att vi ska tvätta imorgon kväll. Ska också kolla om jag ska ta med några psykologiska böcker som jag har lånat på biblioteket.
Imorgon ska man städa också, så jag lär nog bli trött imorgon efter när tvätten är klar.
Som jag känner just nu så är jag trött, att jag behöver sova. När jag var hos Vivvi, hade jag ont i huvudet. Samtidigt när jag hade ont i huvudet, kändes det som om jag skulle svimma. Upplevde den sakta snurren i huvudet vilket det inte är första gången för mig. Det berodde nog på att jag inte hade ätit något. Åt varken frukost eller lunch. När jag kom hem, åt jag lite pasta och ett knäckebröd.

Nu är det dags för mig att sova.

Äntligen säger jag för mig själv :) Nu behöver jag inte vara orolig eller må dåligt som jag har gjort på grund av en klänning som jag inte trodde att jag skulle hitta till bröllopet men jag hade fel. Det är tack vare min mamma för utan henne, hade jag inte nog hittat de klänningar som jag köpte på H&M idag :) Jag pratar inte om en klänning utan tre klänningar har jag hittat. Problemet är nu, att jag inte vet riktigt vilket av de jag ska ha på mig på bröllopet. Min pappa tycker att jag ska ha den lila klänningen med rosett men jag är lite osäker på den klänningen för den hoppar uppåt, att jag måste dra ner klänningen för att den inte ska gå upp. Kanske det beror på att klänningen är stretch. Ena är rosa som är absolut min favorit. Den gillar jag för det är med volanger. Den sista klänningen är också med volanger och den är ljus beige om nu kan man kalla den så färgen för den är inte riktigt beige. Kanske som orange fast väldigt ljus. Jag gillar alla tre men jag får se hur jag ska göra med den lila klänningen för jag funderar på att lämna tillbaka men det ska jag inte göra än för min syster vill se mig i den klänningen på tisdag då när hon och hennes kille kommer på besök. Så jag får vänta lite.
Nu är det bara skor som är kvar, och jag har hittat två olika i stan. Ska åka till Marieberg för att kolla om den ena sko modellen finns i Marieberg för det fanns inte i stan. Sen ska man på stan. Det ska jag på förmiddag när stan öppnar, sen så åker jag till Marieberg. Det är inte bara sko som saknas utan har andra saker som jag också behöver handla, och det ska jag ta imorgon, tisdag, onsdag och torsdag. Det innebär att jag är upptagen i veckan som kommer nu. Onsdag, torsdag och fredag är det tvätt, städ och packning som gäller. På onsdag ska jag träffa Vivvi och familjen :) Det ser jag fram emot, och det kommer så kul! Barnen lär bli nog blyga i början men huvudsaken är att jag får se deras söta ansikte som gör mig glad.

Så man är glad över att man har hittat någon klänning till bröllopet. Det är avklarat. Tänk att jag har varit orolig för det här. Tänk att jag har mått dåligt grund av det här. Tänk att jag har gråtit på grund av det här. Det är inte lätt att vara jag, och ibland undrar jag hur jag står ut med mig själv. Det är inte lätt att vara känslig för det är jag. Tänk att jag grät över många olika situationer. Tänk att jag grät över olika människor vilket fortfarande är så idag. Både situationer och människor. Livet är så för livet är inte perfekt.

 Livet är som ett berg och dalbana. Och jag kämpar oavsett hur ont det gör!