Sabina

Kanske jag ska först skriva: God morgon.

Jag vaknade innan klockan sex på morgonen för jag kunde inte sova mer för jag sov dåligt i natt.
Jag är inte förvånad över det för jag är van att sova dåligt på nätterna men det är jobbigt att man inte kan sova en bra natt utan att man vrider i sängen och vaknar flera gånger. Nog om min sömn för det ska jag inte skriva om. Sitter på golvet, har min laptop på knä och tittar på tv, Sjunde himlen som jag tittar på.
Det jag ska skriva om är att jag och mina föräldrar åker till Bosnien. Hur vi åker dit, så åker vi med bil i år så vi får köra försiktigt för det är bara pappa som kör. Varken jag eller min mamma har körkort. Jag får nog ta körkort, och det säger jag oftast till mig själv att jag måste skärpa mig men det går inte så bra. Och det är nog på grund av min rädsla, och allt annat som jag inte ska ta upp det här. Jag vill gärna ta körkort. Synd att jag bara ha skjutit på det här för jag skulle ha tagit körkortet för länge sedan men jag mådde inte så bra och sen så var det mycket med vissa personer som gjorde att jag inte orkade ta i körkortet. Men så är det. Min mamma vill inte ta körkort av sin egen orsak så jag förstår ju henne.
Igår undrade min pappa om det verkligen var all våra saker som vi skulle ta med. Jag och mamma sa att egentligen är det bara två resväskor vi har, samt att vi har en väska bara för skor. De andra sakerna är ju till min morfar, morbror, hans tjej, faster och mina två söta sysslingar Lejla och Eldar. Det är tur att vi har takbox för annars hade inte vi haft fått plats i bagaget ;)

På söndag är jag i hemstaden Jajce, så det ska underbart att vara i Jajce för jag har saknat att vara i den staden för det var ju mitt första hem, och kommer alltid att vara mitt första hem. Någon gång nästa vecka antar jag att vi ska besöka lite släktingar så det blir kul för jag blir glad av att få träffa de, och de blir glada när de får träffa mig och familjen. Det glädjer mig. Det värmer mitt hjärta när jag få se deras ansikte. Det här gäller inte för alla släktingar utan bara vissa av de. Och man känner kärleken från de, och man känner också värme från dem. De är inte samma kärlek och samma värme som man upplever i Örebro utan det är helt annorlunda som jag inte kan beskriva.

Det första när vi kommer till jajce, ska vi hälsa på min faster och farfar men ocskå min kusin och hennes två söta barn Lejla och Eldar som bor hos de. Ser fram emot att få träffa Lejla och Eldar för jag har inte träffat Lejla på två år, och Eldar har jag inte träffat än. Han är nog ett litet knubbig men söt är han nog. Hans mamma, det vill säga min kusin har sagt att han liknar mig när jag var liten. Rund i ansiktet :) Lejla har växt, att jag inte vågar gå på stan med henne för mamman sa at hon är över 140 centimeter lång. Lite långt för hennes ålder för hon blir ju sju år i september. Hennes pappa och hennes faster är långa så därför är hon lång. Jag kan tänka mig att hon är söt, och det är hon. Det har hon alltid varit. Jag ska krama om henne hårt. Jag måste ha den största kramen som jag fick för två år sedan när jag och mina föräldrar hämtade henne hos hennes farmor och farfar. När hon såg mig, sprang hon och kramade mig så hårt. Hon ville inte släppa mig. Jag ska inte bara krama henne hårt utan ska pussa många gånger. Lilla Eldar ska få också en massa pussar. Jag kommer säkert träffa de varje dag. Vad kul det ska bli :)

Jag hoppas att det blir fint väder i Jajce vilket vädret har börjat bli bättre nu. Jag har kollat på Jajce´s hemsida och det skulle vara varmt nästa vecka, så jag ska sola och bada varje dag. Det ska bli skönt att få uppleva en bosnisk värme för det är ett äkta värme för ett äkta värme är när man svettas. Jag ser fram emot att få ligga på stranden och sola. Jag ser fram emot att komma till stranden för oftast är det fullt, att ibland är det svårt att hitta en ledig plats men det gäller att man kommer till stranden innan klockan 12 för då kan man hitta. Jag ser fram emot att träffa människor som man känner för alla känner alla i staden Jajce :) Man stannar och säger hej och pratar lite. Man blir bara glad av det. Det är så det ska vara i Örebro men det är inte samma känsla. Jag upplever två olika glädjen.
En glädje i Örebro, den andra glädjen i Bosnien. På café City ska jag dricka min favorit cappuccino som jag bara dricker i Jajce.
Första veckan är lite speciell... Det är då vi människor som vi känner, hälsar på varandra. De två vanligaste frågor vi får: När kom vi hit och hur länge ska vi stanna i Bosnien:
Nästa vecka på torsdag är det bröllop. Det är min morbror och hans tjej som ska gifta sig så det ska bli kul förutom att det blir väldigt varmt den dagen för det skulle bli 37 grader varmt. Jag kommer att svettas i min rosa klänning.
Vi kommer inte bara vara i Bosnien utan förmodligen ska vi också åka till Kroatien i några dagar. Där är ju också varmt så det är en rätt period vi åker för det är då det är varmast. Åker vi till Kroatien, ska jag äta glass varje dag och då äter jag bara för ängel enkeli´s  skull. Synd att det inte går att ta med en låda glass till Sverige från Kroatien för det skulle smälta i bilen. Hade man kunnat göra det, så hade jag tagit med en glass låda till enkeli, och hon skulle nog bli väldigt glad. Jag får skicka ett vykort till henne :) Både från Bosnien och Kroatien.

jag hoppas att det blir fint väder i Jajce, Bosnien så att man kan sola och bada varje dag. Det ska bli skönt att få uppleva äkta värmen. Äkta värme är när man svettas. Jag ser fram emot att få ligga på stranden och sola. Jag ser fram emot att det ska bli fullt på stranden. Jag ser fram emot att hälsa dem som man känner för alla känner alla. Jag ser fram emot att sitta på cafe City och dricka min favorit cappuccino som jag bara dricker i Jajce. Jag ser fram emot att få skaka hand med dem som man känner för det är så det blir med första veckan när man är i Bosnien. Jag ser fram emot fredagar och lördagar för då är det fullt på stan.

Det blir nog en bra semester även om jag är orolig och nervös. Orolig har jag varit sedan i januari av olika anledningar men jag ska nog klara det här även om det kommer bli jobbigt. Det vet jag inom mig. Jag borde inte tänka så utan borde tänka att jag ska ha roligt. Jag kommer nog ha roligt men det är svårt att släppa de tankarna som man har.

Nu ska jag sluta skriva här för jag ska fixa lite saker innan man åker iväg.

Ha det så bra, så uppdaterar jag min blogg när jag kommer tillbaka från Bosnien.
Kram!