Sabina

Det verka som om april och maj månaden ger mig lite otur med mitt mående och allt annat för det här tredje veckan som jag känner att det är en botten vecka. Kanske lite bättre den här veckan än förra veckan? Den här veckan har man varit ledsen, man har haft den jobbiga smärtan, man har haft ont i magen men framför allt har jag varit förbannad. Förbannad för allt, att jag behöver en boxningssäck. Jag ska skaffa en boxningssäck om jag har rätt att borra hål här hemma. På något sätt ska jag fixa det, och då ska jag boxa ur all min ilska.

Jag vet inte vad jag är mest arg över. Ena stunden kan det vara det medan nästa stund kan det vara en annan sak. Att till slut blir jag arg för allting men jag visar inte det utan håller all ilskan inom mig.

Det jag vet som jag är mest arg över, är mitt schema. Det är världens sämsta sommarschema jag har någonsin fått. Jag är inte alls nöjd utan jag är väldigt besviken. Det är ett jävla dåligt schema jag har fått, att jag blir så jävla tokig men framför allt är jag så jävla besviken, att jag inte kan förklara det.

Sammanlagt har jag fått åtta arbetsdagar på sex veckor. ÅTTA ARBETSDAGAR???!!! Efter semestern har jag inte fått arbetsdagar eller.

Lilla jag trodde att jag skulle få jobba heltid som jag gjorde förra året, eller åtminstone att jag kunde ha fått jobba 2-4 gånger i veckan. Att det skulle bli så fram till vecka 29 men så är det inte.

Jag är så jävla besviken. Och jag är besviken på personalchefen som inte informerade mig och andra extra personaler hur hon har tänkt med jävla fucking sommarschemat för jag lovar att de som är extra personaler är besvikna på sitt sommarschema. De tror också att de skulle jobba mycket men icke sa nicke. Ska det vara så jävla svårt att informera oss som är extra personaler?

Dessutom har hon strukit bort vissa dagar som jag skulle ha jobbat. Vad är det hon håller på med?
Ska jag sitta hemma och vänta tills de ringer mig? Jag är PISSFÖRBANNAD!

Och just det... Ena vecka jobbar jag tre gånger fast den tredje arbetsdagen kan jag inte.

Sedan är det tre veckors uppehåll. Sen jobbar jag fem dagar.

Hur kul är det? Vad ska jag göra när det blir tre veckors uppehåll från jobbet? Jag kommer att må ännu sämre. Jag kommer att bli tokig. Just nu hatar jag sommaren. Och jag behöver pengar. Jag kunde ha fan sökt ett annat sommarjobb om jag visste att det skulle bli så här.

JÄVLA FUCKING SKIT!

Igår höll jag bli tokig på en arbetskollega när jag kom förbi jobbet innan de skulle stänga. Jag och min mamma kollade på schemat. Och den arbetskollegan var också med och kollade. Vi pratade lite om det.

Till slut sa jag: Ska jag sitta hemma och vänta tills ni ringer mig?

Hon: Jag har ringt dig många gånger och du har inte kunnat då.

Jag sa inget men jag var pissförbannad på henne. Jävla bitch om jag får nu säga fula ord. Det skar i mitt hjärta för om det är någon som ställer upp för jobbet, så är det JAG! Hur många gånger har jag inte ställt upp för jobbet? Det gjorde verkligen ont att höra. Hon har fan inte ringt många gånger. Hon har ringt tre gånger. TRE GÅNGER HAR HON RINGT MIG. Inte många gånger. Och de gånger som hon har ringt, har jag inte kunnat men den första samtalet fick jag ändra mina planer att jag till slut fick ställa upp för de för de kunde inte hitta någon extra personal. Jag ställde upp för de, och jag får skit från henne? Det andra samtalet, kunde jag inte. Det tredje samtalet tackade jag nej för hon var så otrevlig i telefonen. Hon ville stressa mig ihjäl på grund av de tre timmar som jag skulle ha jobbat. Och jag var på stan. Den dagen hade jag planerat att träffa sötnosar Miranda och Viktor innan de familjen skulle till Malaysia, och jag träffade de. De var viktigare än hon som ringde mig som var otrevlig i telefonen.

Butikschefen har ringt mig en gång. En annan som är delaktig med andra chefer, har ringt mig en gång medan personalchefen har sms mig flera gånger. Över 50 gånger. Över 50 gånger är mycket om man jämför med 3 gånger.

Och hur många gånger har jag tackat nej då de har frågat mig om jag har kunnat jobba. Inte ens över 15 gånger.

Jag borde inte tänka på det här men jag stör mig på det här. Det hjälper inte ens att prata med personalchefen om det här. Dessutom var några arbetskollegor chockade över att jag skulle bara jobba åtta arbetsdagar för de sa att det är jag alltid som ställer upp.

Vad är det fel på vissa människor? Och vad är det fel på världen?

Och det märks att jag behöver min semester men också behöver jag min lilla dag. Även behöver jag en boxningssäck.

Grrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr!