Mitt hjärta värmdes...
Jag sms tillbaka, och sa att det var fint sagt av honom.
Det sms handlade om kärleken för jag undrade hur det gick kärleken för honom, och han undrade hur det gick för mig. Jag sa som det var...
Grabben Dj:s sms som han skrev, som fick mig att le:
" Jag hoppas att du hittar någon. Du är en mycket fin tjej! :) Få som är som du!
Lycka till med färden hem :) cykla försiktigt :) Kraam "
Glad blev jag när han skrev så om mig, och det såg Tezz och Ronja på mig. Jag visade sms för de, och de tyckte att det var ett gulligt sms.
Hans sms fick mig att tänka väldigt mycket på en sak, att jag inte finner svar på min egen fråga. Det kanske jag gör. Jag tror att det handlar mycket om att jag inte vågar att inse det själv eller våga att tala om för mig själv även om jag vet sanningen... Sanningen om hur jag är som en person...
Så min fråga är till mig själv: Hur kommer det till sig, att jag inte fokuserar på de människor som har sagt fina saker om mig, om hur jag är som en människa? Det är de människor jag borde tänka på, eller tänka på de fina meningar jag har fått höra, inte tänka på att det är mitt fel eller att jag är en dålig människa fast jag kanske inte är det.
Ibland undrar jag hur jag tänker?!
Jag ler fortfarade när jag tänker på de fina meningarna " Jag hoppas att du hittar någon. Du är en mycket fin tjej! :) Få som är som du! "
Så stort tack till grabben Dj! :)
Hihi ja det var bara så gulligt skrivet av honom!! :):)
Tack för igår gumman, det var najs att ses :) Ses snart igen!! <3
Det är lättare att tänka negativt och förvänta sig det värsta. Det är enklare än att tänka positivt när andra trycker ner en och så.
Men dom har oftast fel.
Ja det är ju så.. och det gäller andra också. Detta fick jag lära mig på media: "Du kan höra hundra positiva saker om en person. Men om du får höra ETT negativt ord, så är det det ordet du kommer att komma ihåg."
Det stämmer nog ganska bra. Visst, man minns de bra orden också, men det är det negativa man minns bäst.
Jo, första natten var kallt i tältet, men andra natten gick det bra. Det är mysigt att tälta, bara man är rätt personer. Det hade nog vart mycket mysigare om det bara var Paul och jag, men det gick bra. Och sen var det en bra camping, det på Gustavsik ;)
Du är fin Sabina! Du är världens bästa ska du veta! :) Tack för du är min vän! Ses i sommar! Kram Therese
